Deklination zu «frūstrātus -ūs, m»

Deklination zu «frūstrātus -ūs, m»

Deklination

Nom. Sg.
frustrat‑us
Gen. Sg.
frustrat‑us
Dat. Sg.
frustrat‑ui
Akk. Sg.
frustrat‑um
Abl. Sg.
frustrat‑u
Nom. Pl.
frustrat‑us
Gen. Pl.
frustrat‑uum
Dat. Pl.
frustrat‑ibus
Akk. Pl.
frustrat‑us
Abl. Pl.
frustrat‑ibus