Deklination zu «prōfligātus a um»

Deklination zu «prōfligātus a um»

Adverbien

Adverb Positiv	profligate
Adverb Komparativ
Adverb Superlativ	profligatissime

Deklination

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	profligat‑us	profligat‑a	profligat‑um
Gen. Sg.	profligat‑i	profligat‑ae	profligat‑i
Dat. Sg.	profligat‑o	profligat‑ae	profligat‑o
Akk. Sg.	profligat‑um	profligat‑am	profligat‑um
Abl. Sg.	profligat‑o	profligat‑a	profligat‑o
Nom. Pl.	profligat‑i	profligat‑ae	profligat‑a
Gen. Pl.	profligat‑orum	profligat‑arum	profligat‑orum
Dat. Pl.	profligat‑is	profligat‑is	profligat‑is
Akk. Pl.	profligat‑os	profligat‑as	profligat‑a
Abl. Pl.	profligat‑is	profligat‑is	profligat‑is

Deklination Superlativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	profligat‑issim‑us	profligat‑issim‑a	profligat‑issim‑um
Gen. Sg.	profligat‑issim‑i	profligat‑issim‑ae	profligat‑issim‑i
Dat. Sg.	profligat‑issim‑o	profligat‑issim‑ae	profligat‑issim‑o
Akk. Sg.	profligat‑issim‑um	profligat‑issim‑am	profligat‑issim‑um
Abl. Sg.	profligat‑issim‑o	profligat‑issim‑a	profligat‑issim‑o
Nom. Pl.	profligat‑issim‑i	profligat‑issim‑ae	profligat‑issim‑a
Gen. Pl.	profligat‑issim‑orum	profligat‑issim‑arum	profligat‑issim‑orum
Dat. Pl.	profligat‑issim‑is	profligat‑issim‑is	profligat‑issim‑is
Akk. Pl.	profligat‑issim‑os	profligat‑issim‑as	profligat‑issim‑a
Abl. Pl.	profligat‑issim‑is	profligat‑issim‑is	profligat‑issim‑is