Latein-Wörterbuch - Navigium

Deklination zu «prasinātus a um»

Adverbien

Adverb Positiv	prasinat‑e
Adverb Komparativ	prasinat‑ius
Adverb Superlativ	prasinat‑issim‑e

Deklination

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	prasinat‑us	prasinat‑a	prasinat‑um
Gen. Sg.	prasinat‑i	prasinat‑ae	prasinat‑i
Dat. Sg.	prasinat‑o	prasinat‑ae	prasinat‑o
Akk. Sg.	prasinat‑um	prasinat‑am	prasinat‑um
Abl. Sg.	prasinat‑o	prasinat‑a	prasinat‑o
Nom. Pl.	prasinat‑i	prasinat‑ae	prasinat‑a
Gen. Pl.	prasinat‑orum	prasinat‑arum	prasinat‑orum
Dat. Pl.	prasinat‑is	prasinat‑is	prasinat‑is
Akk. Pl.	prasinat‑os	prasinat‑as	prasinat‑a
Abl. Pl.	prasinat‑is	prasinat‑is	prasinat‑is

Deklination Komparativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	prasinat‑ior	prasinat‑ior	prasinat‑ius
Gen. Sg.	prasinat‑ior‑is	prasinat‑ior‑is	prasinat‑ior‑is
Dat. Sg.	prasinat‑ior‑i	prasinat‑ior‑i	prasinat‑ior‑i
Akk. Sg.	prasinat‑ior‑em	prasinat‑ior‑em	prasinat‑ius
Abl. Sg.	prasinat‑ior‑e	prasinat‑ior‑e	prasinat‑ior‑e
Nom. Pl.	prasinat‑ior‑es	prasinat‑ior‑es	prasinat‑ior‑a
Gen. Pl.	prasinat‑ior‑um	prasinat‑ior‑um	prasinat‑ior‑um
Dat. Pl.	prasinat‑ior‑ibus	prasinat‑ior‑ibus	prasinat‑ior‑ibus
Akk. Pl.	prasinat‑ior‑es	prasinat‑ior‑es	prasinat‑ior‑a
Abl. Pl.	prasinat‑ior‑ibus	prasinat‑ior‑ibus	prasinat‑ior‑ibus

Deklination Superlativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	prasinat‑issim‑us	prasinat‑issim‑a	prasinat‑issim‑um
Gen. Sg.	prasinat‑issim‑i	prasinat‑issim‑ae	prasinat‑issim‑i
Dat. Sg.	prasinat‑issim‑o	prasinat‑issim‑ae	prasinat‑issim‑o
Akk. Sg.	prasinat‑issim‑um	prasinat‑issim‑am	prasinat‑issim‑um
Abl. Sg.	prasinat‑issim‑o	prasinat‑issim‑a	prasinat‑issim‑o
Nom. Pl.	prasinat‑issim‑i	prasinat‑issim‑ae	prasinat‑issim‑a
Gen. Pl.	prasinat‑issim‑orum	prasinat‑issim‑arum	prasinat‑issim‑orum
Dat. Pl.	prasinat‑issim‑is	prasinat‑issim‑is	prasinat‑issim‑is
Akk. Pl.	prasinat‑issim‑os	prasinat‑issim‑as	prasinat‑issim‑a
Abl. Pl.	prasinat‑issim‑is	prasinat‑issim‑is	prasinat‑issim‑is