Deklination zu «mundus a um»

Deklination zu «mundus a um»

Adverbien

Adverb Positiv
munde, munditer
Adverb Komparativ
mund‑ius
Adverb Superlativ
mund‑issim‑e

Deklination

mask. fem. neutr.
Nom. Sg.
mund‑us
mund‑a
mund‑um
Gen. Sg.
mund‑i
mund‑ae
mund‑i
Dat. Sg.
mund‑o
mund‑ae
mund‑o
Akk. Sg.
mund‑um
mund‑am
mund‑um
Abl. Sg.
mund‑o
mund‑a
mund‑o
Nom. Pl.
mund‑i
mund‑ae
mund‑a
Gen. Pl.
mund‑orum
mund‑arum
mund‑orum
Dat. Pl.
mund‑is
mund‑is
mund‑is
Akk. Pl.
mund‑os
mund‑as
mund‑a
Abl. Pl.
mund‑is
mund‑is
mund‑is

Deklination Komparativ

mask. fem. neutr.
Nom. Sg.
mund‑ior
mund‑ior
mund‑ius
Gen. Sg.
mund‑ior‑is
mund‑ior‑is
mund‑ior‑is
Dat. Sg.
mund‑ior‑i
mund‑ior‑i
mund‑ior‑i
Akk. Sg.
mund‑ior‑em
mund‑ior‑em
mund‑ius
Abl. Sg.
mund‑ior‑e
mund‑ior‑e
mund‑ior‑e
Nom. Pl.
mund‑ior‑es
mund‑ior‑es
mund‑ior‑a
Gen. Pl.
mund‑ior‑um
mund‑ior‑um
mund‑ior‑um
Dat. Pl.
mund‑ior‑ibus
mund‑ior‑ibus
mund‑ior‑ibus
Akk. Pl.
mund‑ior‑es
mund‑ior‑es
mund‑ior‑a
Abl. Pl.
mund‑ior‑ibus
mund‑ior‑ibus
mund‑ior‑ibus

Deklination Superlativ

mask. fem. neutr.
Nom. Sg.
mund‑issim‑us
mund‑issim‑a
mund‑issim‑um, mundissumum
Gen. Sg.
mund‑issim‑i
mund‑issim‑ae
mund‑issim‑i
Dat. Sg.
mund‑issim‑o
mund‑issim‑ae
mund‑issim‑o
Akk. Sg.
mund‑issim‑um, mundissumum
mund‑issim‑am
mund‑issim‑um, mundissumum
Abl. Sg.
mund‑issim‑o
mund‑issim‑a
mund‑issim‑o
Nom. Pl.
mund‑issim‑i
mund‑issim‑ae
mund‑issim‑a
Gen. Pl.
mund‑issim‑orum
mund‑issim‑arum
mund‑issim‑orum
Dat. Pl.
mund‑issim‑is
mund‑issim‑is
mund‑issim‑is
Akk. Pl.
mund‑issim‑os
mund‑issim‑as
mund‑issim‑a
Abl. Pl.
mund‑issim‑is
mund‑issim‑is
mund‑issim‑is