Deklination zu «splendidus a um»

Deklination zu «splendidus a um»

Adverbien

Adverb Positiv	splendide
Adverb Komparativ	splendidius
Adverb Superlativ	splendidissime

Deklination

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	splendid‑us	splendid‑a	splendid‑um
Gen. Sg.	splendid‑i	splendid‑ae	splendid‑i
Dat. Sg.	splendid‑o	splendid‑ae	splendid‑o
Akk. Sg.	splendid‑um	splendid‑am	splendid‑um
Abl. Sg.	splendid‑o	splendid‑a	splendid‑o
Nom. Pl.	splendid‑i	splendid‑ae	splendid‑a
Gen. Pl.	splendid‑orum	splendid‑arum	splendid‑orum
Dat. Pl.	splendid‑is	splendid‑is	splendid‑is
Akk. Pl.	splendid‑os	splendid‑as	splendid‑a
Abl. Pl.	splendid‑is	splendid‑is	splendid‑is

Deklination Komparativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	splendid‑ior	splendid‑ior	splendid‑ius
Gen. Sg.	splendid‑ior‑is	splendid‑ior‑is	splendid‑ior‑is
Dat. Sg.	splendid‑ior‑i	splendid‑ior‑i	splendid‑ior‑i
Akk. Sg.	splendid‑ior‑em	splendid‑ior‑em	splendid‑ius
Abl. Sg.	splendid‑ior‑e	splendid‑ior‑e	splendid‑ior‑e
Nom. Pl.	splendid‑ior‑es	splendid‑ior‑es	splendid‑ior‑a
Gen. Pl.	splendid‑ior‑um	splendid‑ior‑um	splendid‑ior‑um
Dat. Pl.	splendid‑ior‑ibus	splendid‑ior‑ibus	splendid‑ior‑ibus
Akk. Pl.	splendid‑ior‑es	splendid‑ior‑es	splendid‑ior‑a
Abl. Pl.	splendid‑ior‑ibus	splendid‑ior‑ibus	splendid‑ior‑ibus

Deklination Superlativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	splendid‑issim‑us	splendid‑issim‑a	splendid‑issim‑um
Gen. Sg.	splendid‑issim‑i	splendid‑issim‑ae	splendid‑issim‑i
Dat. Sg.	splendid‑issim‑o	splendid‑issim‑ae	splendid‑issim‑o
Akk. Sg.	splendid‑issim‑um	splendid‑issim‑am	splendid‑issim‑um
Abl. Sg.	splendid‑issim‑o	splendid‑issim‑a	splendid‑issim‑o
Nom. Pl.	splendid‑issim‑i	splendid‑issim‑ae	splendid‑issim‑a
Gen. Pl.	splendid‑issim‑orum	splendid‑issim‑arum	splendid‑issim‑orum
Dat. Pl.	splendid‑issim‑is, splendissimis	splendid‑issim‑is, splendissimis	splendid‑issim‑is, splendissimis
Akk. Pl.	splendid‑issim‑os	splendid‑issim‑as	splendid‑issim‑a
Abl. Pl.	splendid‑issim‑is, splendissimis	splendid‑issim‑is, splendissimis	splendid‑issim‑is, splendissimis