Deklination zu «exspectātus a um»

Deklination zu «exspectātus a um»

Deklination

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	exspectat‑us	exspectat‑a	exspectat‑um
Gen. Sg.	exspectat‑i	exspectat‑ae	exspectat‑i
Dat. Sg.	exspectat‑o	exspectat‑ae	exspectat‑o
Akk. Sg.	exspectat‑um	exspectat‑am	exspectat‑um
Abl. Sg.	exspectat‑o	exspectat‑a	exspectat‑o
Vok. Sg.	exspectat‑e
Nom. Pl.	exspectat‑i	exspectat‑ae	exspectat‑a
Gen. Pl.	exspectat‑orum	exspectat‑arum	exspectat‑orum
Dat. Pl.	exspectat‑is	exspectat‑is	exspectat‑is
Akk. Pl.	exspectat‑os	exspectat‑as	exspectat‑a
Abl. Pl.	exspectat‑is	exspectat‑is	exspectat‑is

Deklination Komparativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	exspectat‑ior	exspectat‑ior	exspectat‑ius
Gen. Sg.	exspectat‑ior‑is	exspectat‑ior‑is	exspectat‑ior‑is
Dat. Sg.	exspectat‑ior‑i	exspectat‑ior‑i	exspectat‑ior‑i
Akk. Sg.	exspectat‑ior‑em	exspectat‑ior‑em	exspectat‑ius
Abl. Sg.	exspectat‑ior‑e	exspectat‑ior‑e	exspectat‑ior‑e
Nom. Pl.	exspectat‑ior‑es	exspectat‑ior‑es	exspectat‑ior‑a
Gen. Pl.	exspectat‑ior‑um	exspectat‑ior‑um	exspectat‑ior‑um
Dat. Pl.	exspectat‑ior‑ibus	exspectat‑ior‑ibus	exspectat‑ior‑ibus
Akk. Pl.	exspectat‑ior‑es	exspectat‑ior‑es	exspectat‑ior‑a
Abl. Pl.	exspectat‑ior‑ibus	exspectat‑ior‑ibus	exspectat‑ior‑ibus

Deklination Superlativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	exspectat‑issim‑us	exspectat‑issim‑a	exspectat‑issim‑um
Gen. Sg.	exspectat‑issim‑i	exspectat‑issim‑ae	exspectat‑issim‑i
Dat. Sg.	exspectat‑issim‑o	exspectat‑issim‑ae	exspectat‑issim‑o
Akk. Sg.	exspectat‑issim‑um	exspectat‑issim‑am	exspectat‑issim‑um
Abl. Sg.	exspectat‑issim‑o	exspectat‑issim‑a	exspectat‑issim‑o
Nom. Pl.	exspectat‑issim‑i	exspectat‑issim‑ae	exspectat‑issim‑a
Gen. Pl.	exspectat‑issim‑orum	exspectat‑issim‑arum	exspectat‑issim‑orum
Dat. Pl.	exspectat‑issim‑is	exspectat‑issim‑is	exspectat‑issim‑is
Akk. Pl.	exspectat‑issim‑os	exspectat‑issim‑as	exspectat‑issim‑a
Abl. Pl.	exspectat‑issim‑is	exspectat‑issim‑is	exspectat‑issim‑is