Deklination zu «afflīctus a um»

Deklination zu «afflīctus a um»

Adverbien

Adverb Positiv	afflict‑e
Adverb Komparativ	afflict‑ius
Adverb Superlativ	afflict‑issim‑e

Deklination

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	afflict‑us	afflict‑a	afflict‑um
Gen. Sg.	afflict‑i	afflict‑ae	afflict‑i
Dat. Sg.	afflict‑o	afflict‑ae	afflict‑o
Akk. Sg.	afflict‑um	afflict‑am	afflict‑um
Abl. Sg.	afflict‑o	afflict‑a	afflict‑o
Nom. Pl.	afflict‑i	afflict‑ae	afflict‑a
Gen. Pl.	afflict‑orum	afflict‑arum	afflict‑orum
Dat. Pl.	afflict‑is	afflict‑is	afflict‑is
Akk. Pl.	afflict‑os	afflict‑as	afflict‑a
Abl. Pl.	afflict‑is	afflict‑is	afflict‑is

Deklination Komparativ

	mask.	fem.	neutr.
Nom. Sg.	afflict‑ior	afflict‑ior	afflict‑ius
Gen. Sg.	afflict‑ior‑is	afflict‑ior‑is	afflict‑ior‑is
Dat. Sg.	afflict‑ior‑i	afflict‑ior‑i	afflict‑ior‑i
Akk. Sg.	afflict‑ior‑em	afflict‑ior‑em	afflict‑ius
Abl. Sg.	afflict‑ior‑e	afflict‑ior‑e	afflict‑ior‑e
Nom. Pl.	afflict‑ior‑es	afflict‑ior‑es	afflict‑ior‑a
Gen. Pl.	afflict‑ior‑um	afflict‑ior‑um	afflict‑ior‑um
Dat. Pl.	afflict‑ior‑ibus	afflict‑ior‑ibus	afflict‑ior‑ibus
Akk. Pl.	afflict‑ior‑es	afflict‑ior‑es	afflict‑ior‑a
Abl. Pl.	afflict‑ior‑ibus	afflict‑ior‑ibus	afflict‑ior‑ibus